Breviks sista bondefamilj

och dess betydelse för Breviks utveckling

Redigerad utskrift från bandinspelad intervju med Lars Fermbäck den 20 jan 2004

• Son 1= Johan Viktor (född 1860-10-08 i Odensvi) som blev sjöfarande från år 1880 och försvann ur Tyresös kyrkböcker år 1882, då han var 22 år och flyttade till Stockholm. Han dog 1942-06-07 i Östertälje som f.d. maskinist och efterlämnade änkan Emma. (Eventuellt hade han varit maskinist på ett elverk i Södertälje.)
• Son 2= Gustav Fredrik (född 1867-02-18 i Brännkyrka) se nedan.
• Son 3= Karl Axel (född 1868-05-27 i Brännkyrka) som flyttade hemifrån till Katarina församling i Stockholm 1888 som 20-åring. Han blev sedan handlare i Stockholm och verkar då inte ha haft mycket med Brevik att göra[1].

Brita Caisa födde efter flytten till Breviks gård följande barn:

• Son 4= Erik Botolf (född 1870-06-17 i Stockholm) som dog 1888-11-12 som 18-åring av okänd anledning.
• Son 5= Adolf (född 1872-06-20 i Tyresö, död 1872-07-04) som således dog inom ett par veckor.
• Son 6= Knut August Michael (född 1873-09-29 i Tyresö) som flyttade1891 som 18-åring till Katarina församling (Rote 14 i vart fall år 1894) i Stockholm. Se mer om honom nedan.
• Son 7= Svårläst namn (född 1875-09-21, död 1875-10-01) som således också dog inom ett par veckor.
• Son 8= Per Otto Hugo (född 1879-07-15 i Tyresö) som bodde kvar till 1895 och följde som 16-åring med föräldrarna när de då flyttade från Breviks gård till Hasselhyddan. Se mer om Hugo nedan.
• Dotter 1= Tyra Augusta (född 1881-06-15 i Tyresö) som bodde kvar till 1895 och följde som 14-åring med föräldrarna när de då flyttade från Breviks gård till Hasselhyddan. Det är inte känt vad hon har haft för senare kontakter med Brevik. Gift Lundgren. Dog 1968.
• Dotter 2= Agda[2] Vilhelmina Valborg (född 1886-11-09 i Tyresö) som bodde kvar till 1895 och följde som 9-åring med föräldrarna när de då flyttade från Breviks gård till Hasselhyddan. Se mer om henne nedan.

Brita Caisa var nog född Eriksdotter Sjöblom, eftersom det finns antecknat att år 1875 hade Jakob Fredrik sin måg Vilhelm Sjöblom (född 1853-08-14) som inneboende.

Jakob Fredrik Pettersson levde till år 1928, då han var 90 år gammal. Han flyttade från Breviks gård 1895 i samband med att gården började exploaterades till att bli Breviks sommarstad. Han var då 57 år och bosatte sig i Hasselhyddan tillsammans med sin familj, med undantag av son 2 Gustaf Fredrik som bodde kvar, se nedan. (Hasselhyddan var namnet på ett av de då nybyggda husen i Brevik. Hasselhyddan ägdes under åren 1896-1928 av Jakob Fredrik.)

Breviks gård hade sina två bostadshus och ladugård på gränsen mellan nuvarande Breviksvägen 188 och 190. Där bodde åren 1881-1885 även fosterbrodern pråmkarlen (Fredrik) Oskar Söderberg (född 1858) med sin hustru, en son och en dotter. Och i december 1889 flyttade smeden Krister August Johansson in som inneboende och var det till år 1894. (Han var född 1850-04-24 i Målilla i Kalmar län och kom närmast från Nacka.) Ett av bostadshusen verkar senare (Hasselhyddan på 1930-talet) ha flyttats till Breviksvägen 40 eller 42. Trädgårdsmästare Boström ska ha varit med att flytta bostadshuset dit.

Lars Fermbäck är född Pettersson 1929 och bor nu på Breviksvägen 185. Han är sonsonson till Jakob Fredrik Pettersson. Lars säger att han hört följande berättas:

Min farfars far Jakob Fredrik Pettersson var den siste jordbruksarrendatorn på Breviks gård. Bakgrunden lär ha varit att han drev en såg inne på Djurgården, och spekulerade i skog: Han köpte skog på rot. En vår blev det fel vårflod, så han gjorde konkurs. Han hade haft mycket kontakter med Tyresögodset, eftersom han köpt mycket ek därifrån.  I samband med konkursen kontaktade han godsägaren eftersom han hade hört att Brevik gård stod utan arrendator. Därigenom hamnade familjen här. (Enligt vad som berättats mig skulle allt detta ha varit på markis Lagergrens tid, men det måste vara fel eftersom det var advokatfiskalen Johan Hörstadius som ägde Tyresö från 1859 till 1892. Hörstadius gjorde sannolikt mycket skogsaffärer, eftersom virkespriserna var extra höga på hans tid.)

Handlaren August Pettersson i Brevik
Min farfar August Pettersson vart osams med sin far och lär en dag ha satt yxan i huggkubben och lämnade Brevik genom att promenera in till Stockholm och förblev stadsbo där i många år: Han vart ölutkörare och skaffade så småningom en livsmedelsbutik. Han hade emellertid förälskat sig i det som man kallade Björkbacken. Det var alltså backen som nu består av tomterna Breviksvägen 183 och 185. Och han hade sagt att han önskade köpa en tomt där. Och det gjorde han i augusti 1902 och byggde sannolikt Görans kåk (Breviksvägen 183) omedelbart därefter - enligt vad jag har hört på ren spekulation - och hyrde ut det huset i många år. År 1919 köpte han till den nuvarande Breviksvägen 181 och byggde affären då[3]. Det året avstyckades även tennisbanans tomt från Augusts tomt (som kallades Marielund 1 och 2, som således omfattade nuvarande Breviksvägen 181-185).

August hjälpte markis Lagergren med diverse göromål och styckningar. När han fick se hur styckningskartan såg ut, så upptäckte han ju snabbt att hans vanliga väg ner till båten försvann. Så han ska ha sagt: Men snälla markisen, det här går ju inte, för jag har ju min båt här nere. Och markisen ska ha sagt: Ja, men det ordnar vi och gör en stig där. Det är den som nu finns mellan Stubbvretsvägen 1 och 3 (=mellan Öringhamnsvägen 6B och 8) och som vi kallar för ”Farfarsstigen”. Den lär ha kommit till på det sättet.

August var gift två gånger: först med Maria Valfrida Svantedotter, som dog 1914-04-07 i Gröndal, andra gången med Ester Wilhelmina (född Bohlin 1887-10-06) som dog 1941-06-21 i Brevik. August hade två barn: dels sonen Knut, gift med Gerda och sedermera bosatt i Lidköping (eller möjligen Vänersborg?), och dels sonen Sven, gift första gången med Hilma.

Affären i Brevik på farfar Augusts tid
Butiken på Breviksvägen 181 var från början en tvåvåningskåk, med butik i bottenvåningen och bostad i övervåningen. Jag har minnen från min tid på den övervåningen. Jag kommer ihåg farmor och farfar då, när jag var 3 år. År 1933 när jag bodde där så fanns ett separat uthyrningsrum i min farfars affär. Där bodde det någon. Det kanske var Lille Johan (”Tok-Johan”). Där bodde senare det hembiträde Karin, som farfar hade på senare år och som senare gifte sig med Olle Enekvist, som var son i Mokärrs gård och som övertog Mokärrs arrende. Han blev rätt svårt alkoholiserad senare. Hon var hembiträde några år hemma hos oss i stan på 1940-talet, när jag var tonåring.

En period så bodde min far, mor, syster och jag hos farmor och farfar (dvs i nuvarande Görans hus på Breviksvägen 183) på somrarna. Jag var då mellan 12 och 15 år gammal eller så. Det var under kriget. Jag satt många kvällar uppe hos farfar och klistrade upp kuponger. Och jag kommer ihåg att farfar August odlade hallon och jordgubbar just här på nuvarande Breviksvägen 185. Han hade två bänkar här, varifrån försäljningen skedde under somrarna.

Affären på Sjögrens tid (på 1940-talet)
Erik Leonard Sjögren tog över affären från Pettersson år 1939 genom att köpa den fastigheten. Gamle Sjögren hade nog hög lönsamhet, eftersom det var en lysande sommarbutik: där var ständigt kö under somrarna. Han var mycket arbetsam. Från början bodde han på övervåningen ovanför affären. Han byggde sedan kåken vid Stubbvretsvägen 9 just vid vägkröken. Han flyttade från affärshuset långt före Rolf Sjögren tog över. Och han promenerade varje dag till sitt arbete. Han var lite speciell på det sättet, att han alltid hade semester i Helsingborg efter sommarsäsongen. Han var där någon vecka varje år.

Sedan sonen Rolf Sjögren tog över butiken så rev han övervåningen och byggde sig ett nytt hus (1967-1968) bakom butiken. Övervåningen revs 1972, vilket var ett krav från kommunen för att Rolf skulle få bygga sig ett modernt bostadshus.

Fjärdingsman Gustaf Pettersson i Brevik
Enligt kyrkböckerna så var Jakob Fredrik Petterssons andre son Gustav sjöfarande år 1890 och övertog arrendet av Breviksgård år 1895 som 28-åring. Gården började då exploateras för att bli Breviks sommarstad. De första åren skedde ingen exploatering på åkermarken. Dit verkar bebyggelsen börja sprida sig först år 1902. Därefter blev det sannolikt en successiv minskning av jordbruket. Men Gustaf hade i vart fall fram till 1906 både dräng och piga i hushållet, så sannolikt fortsatte Breviks gård med fisket och kanske viss trädgårdsskötsel för att försörja sommarstaden med vissa färskvaror. Sannolikt betydde det att han bodde kvar i ett av de gamla bostadshusen till 1904. Han var gift sedan 1894 med Sofia Ulrika Sjöberg (född 1863) och hade enligt kyrkböckerna följande personer i sitt hushåll:

• dels fostersonen Sven Verner Eriksson (född 1899-10-16 i Stockholm) mellan år 1900 och 1917
• dels fostersonen Johan Axel Vilhelm (kallad Lille Johan) mellan åren 1905 och 1917
• dels fostersonen Herbert Leonard Rosengren (född 1902 i Tyresö) mellan år 1916 och 1920, då han står antecknad som dräng på Brevik.

I Breviks gård fanns det år 1910 även mågen, arbetaren Karl Gustav Jansson Hallberg (född 1866 i Österhaninge) och dennes hustru Johanna Maria (född Sjöberg 1861 på Ingarö som syster till Sofia Ulrika) och deras tre döttrar Svea Maria (född 1896), Tekla Sofia (född 1897) och Helga Johanna (född 1900).

År 1906 bodde även Gustafs far Jakob Fredrik Pettersson inhyst som änkeman på Brevik, och år 1910 bodde han där tillsammans med en hushållerska (Johanna Matilda Åberg, född 1850).

Det är något oklart när Gustaf flyttade från Breviks gårds mangårdsbyggnad och när den försvann. År 1905 köpte Gustav tomten vid Bergshyddan (=Breviksvägen 172) och sägs ha byggt Bergshyddan[4] och bosatt sig där. Enligt telefonkatalogen 1906-1914 så hade Gustav Pettersson de åren telefon i Brevik, vilket troligen betyder Bergshyddan. Han verkar ha bott kvar i Bergshyddan till år 1935, då han dog. Han hustru dog året därpå 1936. Det är intressant att Gustav år 1903 köpte boningshusen från gamla Breviks gård.

Lars Fermbäck berättar: Gustaf Pettersson i Bergshyddan var en bror till min farfar handlaren August Pettersson. Han var mycket lik sin bror August. Gustav var fjärdingsman här ute. Han lär ha drivit butik på 1920-talet[5] i nuvarande Lagerstams villa, dvs Breviksvägen 180. Han var inte bara brukare av resterna av Breviks gård, fjärdingsman och husbyggare. Han var också kyrkvärd och en ofta anlitad auktionsförrättare[6] i bygden, i vart fall i perioden 1923-1932.

Pensionatsföreståndaren Agda Lundewall (född Pettersson)
Den stora tomten Brevikvägen 188-Stubbvretsvägen 1 ägdes[7] av min fars faster Agda (gift Lundewall[8]), som när hon var änka bodde på den tomten och samtidigt drev Bergshyddans pensionat. Hon köpte pensionatet och drev det i ganska många år. Jag har ätit söndagsmiddag där många gånger år 1933. Det var ett år då jag bodde hos min farfar här ute, eftersom min mor var dålig i samband med att min syster föddes. (Då bodde jag ovanpå butiken i nästan ett år hos min farfar August Pettersson. Han bodde då där med sin andra fru – eftersom den första frun dött år 1914 när min far var 14 år.) Faster Adga drev pensionatet fram till det brann, vilket kan ha varit år 1947. Det byggdes inte upp igen efter branden. Agda dog 1982.

Fastighetsutvecklaren Hugo Wågert, född Pettersson
En bror till min farfar hette Hugo Pettersson. (Det vill säga son nr 8 till Jakob Fredrik.) Han tog senare namnet Wågert. Det har sagts mig att det var han som byggde det som senare blev Norstedt semesterhem. – det stora vita huset (=Breviksvägen 194, Maruddsvägen 1-3, Breviksnäsvägen 2-4) på vägen ner till ångbåtsbryggan. Han ska ha byggt den och hade som sommarnöje. Han var naturligtvis också uppvuxen på Breviks gård från början och lär ha byggt den där jättekåken som så småningom hamnade i Norstedts händer som semesterhem. (Per Oscarsson bodde ju där senare – med sin häst. Han hade en liten ponny, som han ofta kom ledande med till affären.)

 Hugo Wågert var affärsman och spekulerade i fastigheter och ägde flera hus inne i stan[9]. Jag kommer ihåg att jag var på en söndagsmiddag hemma hos honom på Åsögatan, där han hade en lägenhet. Hans namn kom sig av att det var han som drev det som hette Munkbrovågen. Det var ju en flytande fiskelada med sumpar i. Därifrån sålde han fisk. Inne i Munkbrovågen fanns det så kallade sumprunkare, som gick och tryckte ner sumparna i mälarvattnet för att hålla fisken vid liv. Munkbrovågen låg då där Gamla Stans T-banestation nu finns. När T-banan byggdes så flyttades Munkbrovågen längs kajen österut och låg länge vid Kornhamnstorg, varifrån den stack ut som ett långt grönt hus på sin ponton till på 1960-talet.
Hugo var gift med Elsa och hade fyra barn: Harald, Nils (1906-1935), Gösta och Anna-Lisa. Det är inte känt om någon av dem haft med Brevik att göra.

Kommunikationerna på 1940-talet
Det var ett privat bolag som drev bussen hit ut till Brevik. De var bofasta här ute. De hette visst   Eriksson. De bodde någonstans åt Ällmora till. Bussen gick till Ringvägen. Det var 10:ans buss.

Och så fanns ångbåten, som gick till Nybroviken. Jag kommer ihåg hur jag fick gå till ångbåtsbryggan och hämta post. Det fanns en tidningslåda där, som rätt snart byttes ut mot en sådan tidningslåda, som länge fanns här uppe vid busshållplatsen.

Dansbana, midsommarfirande och bad
Midsommarfirandet skedde på nuvarande Breviksvägen 189 (den så kallade Lupinängen). Den var då på 1940-talet mer tuktad. Där restes en ganska maffig stång. Och så var det Uggla (som hade gymnastiken i radio) som ledde dansen och, framför allt, midsommarlekarna.
Vi badade nere vid gamla dansbanan, nere vid Erstavikens strand vid slutet av Breviksliden. Den dansbanan fanns på 1930-talet, men den flyttades sedan upp till Stubbvretsvägen. Jag var där omkring år 1945 för att dansa, men jag vågade inte bjuda upp någon då, trots att jag var iklädd vita långbyxor.

Fisket
Farfar fiskade mycket och han rodde ut från den enda bryggan som då fanns i Maren. Farfar lade ut krokar. Det gjorde han så länge han bodde här ute. Jag tror att farfar och Northun var ute och fiskade ihop. Det måste ha varit den Northun som var fiskar-Lasses pappa. Min farfar och Northun[10] var nästan bästisar. Varje gång Northun kom förbi affären, så kom han in och skulle ha sin sup och farfar gick fram till hörnskåpet och tog fram brännvinsflaskan och en sockerbit. Det var en ritual varje gång han kom och handlade. Det måste ha varit väldigt tidigt.

Ragnar Frunck hade enligt egen utsago fiskerätten i Maren. Det måste ha varit någon gång på 1930-talet:
Farfar och jag skulle gå ner en vinter och vittja krokarna som fanns i en vak i Maren. Och det var då som Frunck hade tagit upp krokarna så att de låg vid sidan av vaken. Farfar blev mycket upprörd och jag tror att det blev en skism med Fruncken.

Brevikstävlingarna på 1940-talet
Under många somrar här på 1940-talet så hade jag min idrottsperiod. Jag tränade mycket: varje dag tillsammans med Hans Lagerstam. Vi sprang, hoppade höjd och kastade spjut här på ängen (där Breviksvägen nr 182-184 nu ligger). Höjdhoppsställningen var på Lagerstams tomt (=Breviksvägen 180 = Ällmoravägen 2).

Varje sommar anordnade den gamla gubben Lagerstam den så kallade Brevikstävlingen. Han satte upp priser. Jag har kvar några små tennbucklor från de tävlingarna.  Vi var bara en 4-5 stycken som var med i tävlingarna. Viktor Forss var med, kommer jag ihåg. (Och att innan Viktor Forss var körkortsmogen så hade han en gammal bil och körde fram och tillbaka på sin väg.)

Oskar Landmann på sin exklusiva udde
Fastigheten med kommunens kanske högsta taxeringsvärde ligger ju längst ut på Breviksnäs med sin egen ö utanför (= Breviksnäsvägen 11). Den tomten ägdes av Oskar Landmann som var min pappas chef. Han hade fruktimportfirma inne i stan, där min far blev VD så småningom. Det skedde när Oskar Landmanns brorson Georg Landmann flyttade till Brasilien. Han var VD för fruktfirman före min far.

Landmanns hade tillsammans två barn: dels sonen Knut, gift med Gerda och sedermera bosatt i Lidköping (eller möjligen Vänersborg?), och dels sonen Sven, gift första gången med Hilma. Oskar Landmann var född i Ryssland som jude. Han flyttade till Tyskland i samband med revolutionen; och i Tyskland höll han på med humle och malt i bryggeribranschen. Han byggde också där upp en förmögenhet. Sedan han flytt undan Hitler till Sverige så bildade han Landmann & Söner och höll på med någon slags export. Sedan startade han en fruktfirma, där min far blev anställd. Så småningom flyttade Oskar Landmann över till New York och höll på med fastighetsaffärer. Men han var här till slutet av 1950-talet. Min pappa var med när Landmann sålde fastigheten, som då ägdes av bolaget. Den såldes för 350 000 kr. Den som köpte var Bo Nyman (som skötte Axel Wennergrens affärer). Han rev hela rasket och byggde den enorma kåken som nu finns där.

Oskar Landmann var en härlig gammal man. Han gick ofta här och handlade hos Sjögren.  Landmann hade chaufför. På den tiden var det ju inte vanligt med chaufför. Chauffören hette Johansson och bodde ovanpå garaget. Chauffören körde även Landmanns motorbåt. Ibland fick vi vara med ut med den båten.

Pappa Sven Pettersson
Jag bodde en eller ett par somrar i Görans kåk under 1950-talet. Då levde inte min farfar och inte farmor heller, för hon dog före honom. Min far Sven Pettersson (född 1900) hade köpt ur sin bror ur kåken och hade den som sommarbostad. När Sven inte ville hålla på med huset längre, så ansträngde jag mig att se till att den kom att bli kvar i släkten. Och det ledde till att min son Göran köpte fastigheten. Det var år 1989??  Jag var inte inblandad i det köpet på annat sätt än att jag fick en hembudsklausul.

Mitt eget husbygge på Breviksvägen 185
1975 byggde vi den stora kåken. Jag var då skild och bodde i stan och vi hade inget sommarställe. Så jag åkte och hälsade på min far och mor här. De hade Breviksvägen 183 som sommarnöje. Idén kom upp att bygga på ängen. Jag åkte ut och frågade farsan om jag fick köpa tomten. Han vart väldigt glad. Tomten var då redan formellt avstyckad[11]. Efter mycket om och men så fick jag bygglov så småningom.  Brunn delar jag med Göran (på Breviksvägen 183) enligt ett servitutsavtal.

Tennisbanan på Breviksvägen 187
Min farfar sålde tennisbanans mark till Andelsföreningen 1928. Gösta Mittag-Leffler har skrivit en historik över ”Breviks Andelsförening upa” - det vill säga tennisbanans historia - för perioden 1928-1998.  Vi fick så småningom överta Oskar Lantmans andel i föreningen.

Nu har vi ju också fått tennisbanan i fint skick. Det var ett bekymmer ett tag när den var i dåligt skick. Svårigheten har varit att hålla den kvar enligt den ursprungliga tanken. Det är ju ett tryck från folk som ser att den står tom och som vill spela tennis där. Vi har försökt stålsätta oss och sagt att vi inte vill ha tennis här varenda timme och att det blir en allmän bana. Nu känner alla de tolv delägarna det som att det är deras egen bana: man kan alltid gå dit och spela när man vill.

Petterssons betydelse för Breviks utveckling
Man kan ju spekulera i hur mycket som Breviks sommarstad var markis Lagergrens egen idé och hur mycket som Jakob Fredrik betydde att som entreprenör vilja medverka i utvecklingen av Sommarstaden. Han var ju i sina bästa år när exploateringen började år 1895 och kan ha varit betydligt mer road av att arbeta med byggprojekt än med fiske och jordbruk. Uppenbarligen hade minst fyra av hans barn (Gustav, August, Hugo och Agda) i vart fall mycket stor betydelse för lokalsamhällets vidare utveckling här under lång tid genom sina entreprenöriella verksamheter.

… ooo 000 ooo …

Tillägg:
Enligt Tyresö skolas katalog från 1877 så fanns det då tre elever från Brevik: Amanda Pettersson, Gustav Pettersson och Carl Pettersson. Det är förbryllande vem Amanda Pettersson kan ha varit, för det stämmer ju inte med andra uppgifter om Jakob Fredriks familj. Kan det ha varit någon kusin som bodde tillfälligtvis hos Jakob Fredrik? Eller kanske det fanns en dotter Amanda som var född mellan 1861 och 1866: det verkar ju vara ett ovanligt långt uppehåll i barnaskaran under de åren! Hon kanske var mantalsskriven någon annanstans och därför inte syns i kyrkböckerna för Brevik.
Det finns flera arrendekontrakt och bouppteckningar från Breviks gård före Pettersson tid, men från Petterssons tid finns bara det bifogade arrendekontraktet från 1893 med sina utökade kontraktstillägg från 1902 och 1903.

Dessutom fanns (i vart fall under 1980-talet) i slottsförvaltningens efterlämnade handlingar följande dokument av historiskt intresse från Brevik:

• Kontrakt om vindfällesrätt 1893 med J F Pettersson,
• Kontrakt om besittningsrätt dels 1893 och dels 1909 med J F Pettersson,
• Handlingar i avsöndringsmål rörande Brevik 1923-1924,
• Handlingar om Breviksvägens byggande 1923,
• Arrendekontrakt för fiskevatten och åker med kyrkvärden Gustav Pettersson i Brevik, dels 1903, dels 1906-1910 och dels1931-10-10

Harald Bergs avskrift febr 2004 (2 sidor)

Kontrakt
Till arendator J. F. Pettersson utarrenderas härmed ½ mantal Bredvik under Tyresö Gård i Stockholms län mot följande villkor