⊕ D: TTK-historia

Tyresö Tennisklubbs historia från år 1945

Tillkomsten av TTK
Tennisbanan vid Tegelbruksvägen anlades av Tyresö Förvaltningsbolag år 1934 i samband med en sportstugeutställning. Syftet var att utgöra dragplåster för tomtförsäljning. Av samma skäl verkar banan vid Orrnäsbacken ha anlagts något år senare. Banorna underhölls dåligt och användes därför inte mycket. Men år 1945 tog några ”intresserade för bildande av Tyresö Tennisklubb” kontakt med Förvaltningsbolaget . Resultatet blev att klubben bildades och fick arrendera de två banorna på 20 år utan arrendekostnad mot att klubben förband sig att hålla banorna i spelbart skick.

Man bildade också en Garantiförening för Tyresö Tennisklubb, som finansierade upprustningen av banorna och spelen började år 1946. Upprustningen var från början främst bevattningsanläggningar för banorna. År 1947 fick Orrnäsbanan en motordriven pump från en brunn på en närbelägen privat tomt.

Köpet av Tegelbruksbanan
År 1955 behövde Tegelbruksbanan rustas upp och det bildades en ny TTK Garantiförening för Tegelbruksbanan. (Den gamla Garantiföreningen kunde inte användas, eftersom flera medlemmar däri inte hade intresse av att finansiera Tegelbruksbanan.) Det medförde att den nya garantiföreningen fick köpa Tegelbruksbanan för 6 000 kr år 1955 från Förvaltningsbolaget, för att sedan överlämna nyttjanderätten till den banan till Tennisklubben. Överlämnandet var nästan gratis för TTK: de enda förbehållen var att Garantiföreningen som ersättning skulle ha en gratis speltimme vardagar klockan 14-15 och att Garantiföreningens medlemmar skulle ha förtursrätt att teckna abonnemang, när sådana blir lediga.

Koncentration till Tegelbruksbanan
År 1959 pågick ett stort projekt att försöka anlägga en ny bana på Tegelbruksbanans tomt. Men man fick in tecknade andelar för bara drygt hälften av de 30 000 kronor som krävdes, så projektet lades ner.

År 1959 bildades en tredje Garantiförening med syfte att köpa Orrnäsbanan, men efter många turer så blev det år 1964 klart att det inte var möjligt att köpa den. Det innebar att när det 20-åriga arrendet upphörde år 1966, så upphörde också spelandet på Orrnäsbanan. Allt spel skedde i fortsättningen på Tegelbruksbanan från år 1967, plus att föreningen ibland lyckades hyra in sig på andra banor.

Upprepade upprustningar
År 1964 borrades en ny brunn för att kunna vattna Tegelbruksbanan. Banan dränerades och lades om. Garantiföreningen finansierade det hela, delvis genom räntefria lån till TTK (och den kvarstående skulden 5 000 kronor efterskänktes år 1970).

År 1969 investerade man i några efterlängtade utedass och år 1971/72 byggdes nya fina stängsel runt banan. År 1979 fick banan en bättre dränering genom att Tyresö Vägförening ”som en ren välgärning” stod för halva kostnaden (8 000 kr) för rörläggning av diket längs vägen. Den åtgärden förbättrade miljön vid banan betydligt.

Ständigt underhållsarbete
Fram till 1975 anlitade TTK Ytongbolaget för vårjustering av tennisbanan, men det blev så dyrt, att klubbmedlemmarna övertog arbetet från år 1976. Det krävdes mycket arbete av medlemmarna att hålla banan i ordning och år 1980 infördes en arbetsplikt (alternativt arbetsavgift på 50 kronor per kontraktstid, från år 1984 höjd till 75 kr).

År 1981 installerades en ny vattenpump och sex fast monterade spridare, vilket gjorde att banan kunde vattnas på endast några sekunder. Det uppskattades av spelarna, som önskade få ut så mycket som möjligt av sin speltimme. Investeringen finansierades till största delen genom lån från tre styrelsemedlemmar.

Skatteproblem löstes
Tennisklubben fick problem med skattemyndigheterna: Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering åsattes tennisbanetomten ett taxeringsvärde på 80 000 kr. Efter överklaganden i flera år blev det år 1983 klart att tomten var befriad från taxeringsvärde och därigenom från fastighetsskatt och vägavgift. Orsaken var att TTK är en ideell förening, ansluten till Riksidrottsförbundet – och att TTK hade en jurist (Sten Almling) som medlem och lyckades driva överklagandena på ett skickligt sätt.

Idrottsliga aktiviteter
Mycket snart ordnades årliga klubbmästerskap: singel och dubbel för herrar, för damer och för juniorer med flera klasser. År 1951 gick Tennisklubben med i Svenska Tennisförbundet. Juniorverksamheten hade kommit igång redan år 1947 och subventionerades genom att juniorerna kollektivt fick gratis tillgång till banorna vissa timmar. År 1952 började man engagera en tränare för juniorträningen.

Tennisklubben stödde också simundervisningen vid Trintorp ekonomiskt under åren 1948-1960, tillsammans med Tyresönäs Villaägareförening. TTKs simsektion hade inget med tennis att göra, men låg väl i linje med föreningens idé att ge områdets ungdomar meningsfull sysselsättning.

Medlemsutveckling
Från år 1947 var 35 familjemedlemmar i tennisklubben. År 1949 var det 50 medlemsfamiljer. År 1956 var det 70 och år 1958 över 80 familjer. Som konsekvens av att TTK förlorade Orrnäsbanan sjönk medlemsantalet från 81 till 55 familjer år 1968. År 1979 övergick man till individuellt medlemskap och det betydde att medlemsantalet sedan dess varierat mellan 130 och 160. Medlemmarna var i praktiken fram till 1966 delade i två gäng: ”Orrnäsfolket” och ”Tegelbruksfolket”, med en geografisk gräns i ”Koängen” vid Finborgsvägen och Nytorpsvägen. De två gängen ordnade tävlingar mot varandra ibland.

Gemenskapsgärning
Tennisspelandet och det sociala umgänget runt banan och i TTK har haft stor betydelse för att utveckla och behålla den goda sammanhållningen mellan de boende på Brevikshalvön.

Litteratur: Christian Ljunggren & Björn Lindström: Tyresö Tennisklubb 50 år, 56 sidor, 1995.

⊕ E: Tennisens tre vågor

Tennisspelandet illustrerar väl effekterna av att olika exploateringsvågor fått de olika uppväxande generationernas intresse för spel att variera över tiden. En första våg i Breviks sommarstad mellan 1920- och 1940-talen, en andra våg i Nytorpsområdet från år 1945 till 1970-talet och en tredje våg på Dyviksudd från 1977 till början av 1990-talet. Det är möjligt att en fjärde våg har börjat växa till så sakteliga med den nya generationen permanentboende över hela halvön.

Följande tidsdiagram illustrerar när de elva tennisbanorna funnits i drift.

⊕ F: Föreningshistoria

Notat ur Tyresönäs Villaägareförenings 50-årsskrift 1992	1940-tal	1950-tal	1960-tal	1970-tal	1980-tal	1990-tal
Badfrågor
Simskolan startar.	47
Breviksbadet iordningsställs		55
Simskolan börjar ta avgiffter		57
Breviksmarens brygg- & parkeringsproblem
Breviksmöte för att sanera Breviksmarens bryggor			60
Breviksdiskussion				76-	-83
Marenkommittén bildas för bilP, båtplatser, städning. Enkät görs					84
Ny Marenkommitté					85
Stormöte med marenkommittén					86
Bygglov för flytbryggor i Beviksmaren					88
Regeringen underkänner bygglovet						91
Samverkanförsök förgäves med närboende 1950, 1986, 1989		50			86, 89
Andra bryggfrågor
Föreningen bygger bryggor, badanläggningar			63
Förhandlingar med Folkhem om båtplatser				70
Ådängens gemensamhetsanläggning för 142 fastigheter				71
Kommunen inför båtplatshyra					83
Hansbo Bad- och båtklubb intresseförening bildas						90
Bofinksvägens Bad- och båtklubb intresseförening bildas						91
Andra grönområdesfrågor
Grönområdesutredning. Brunnar mm byggs och överlämnas till föreningen		58
Eglers Friområdesutredning		59
Folkhem äger grönområdena			67----	----77
Grundvattentillgången undersöks					89
Övriga frågor
Midsommardans flyttas från Trinntorp till Ällmora		55
Första kvinnan i styrelsen för villaägareföreningen		57
Midsommardans flyttas från Ällmora till ängen vid Svartbaäcken		58

 

Tyresönäs Villaägareförening
Tid och plats för årsmötena och vilka som blev ledare i styrelsen
Antalet medlemmar åren 1944-1993
Årsmöte		när	var	Medl	Ordförande	Vice ordf	Sekreterare
1944	onsd	26-apr	Sthlm högskola	159	Harry Urvärn
1945	"	18-apr	"	217	"		Allan Hellstrand
1946	"	24-apr	"	257	"		"
1947	månd	21-apr	"	275			"
1948	onsd	28-apr	"	278	Rudolf Koci		"
1950	"	27-apr	"	279	"		Folke Brunnberg
1951	Fred	27-apr	"	369	"	Tore Linnell	Ernst Nilsson
1952	"	25-apr	"	380	"	"	"
1953	tisd	28-apr	"	393	"	"	Folke Brunnberg
1954	tisd	29-apr	Gotlandsgatan	399	G Wiksell	"	H larsson
1955	torsd	28-apr	"	418	"	"	"
1956	"	19-apr	Götgatan	540	"	"	"
1957	"	25-apr	"	647	"	"	"
1958	fred	25-apr	"	652	"	"	"
1959	onsd	15-apr	"	695	Sven Almling	"	"
1960	onsd	27-apr	"	706	"	"	"
1961	onsd	26-apr	Klarabersg	611	"	"	"
1962	torsd	12-apr	Bohusg	697	"	"	R Olsson
1963	onsd	24-apr	Skeppsbron	753	"	"	"
1964	tisd	28-apr	"	740	H Svensson		"
1965	månd	26-apr	Katarinv	764	"	"	"
1966	månd	18-apr	Skeppsbron	756	"	"	"
1967	"	24-apr	"	766	Hj Svensson	"	K Arnéus
1968	"	29-apr	Bollmorav 28	806	"	Åke Johnsson	Kurt Arnéus
1969	tisd	29-apr	"	806	Kurt Arnéus	Björn Wallander	Sören Mattsson
1970	onsd	29-apr	Fullmäktigesalen	808	Åke Johnsson	"	"
1971	onsd	28-apr	Skarpnäcks kyrka	728	"	"	"
1972	onsd	26-apr	"	800	Sven Ivan Blomster	"	Greta Vestergren
1973		26-apr	"	864	Kurt Lagerstam	"	"
1974	torsd	25-apr	"	895	"	"	"
1975	"	24-apr	"	700	Bo Bexelius	Gunnar Döhmers	"
1976	onsd	28-apr	"	800	"	"	"
1977	torsd	28-apr	"	880	"	Bror Dahmberg	"
1978	"	11-maj	"	830	"	"	Gösta Hedengrahn
1979	tid	24-apr	"	800	"	"	"
1980	torsd	24-apr	"	750	"	"	"
1981	onsd	29-apr	"	750	"	Gerhard Holmberg	"
1982	onsd	21-apr	"	750	Gerhard Holmberg	Ernst Nyberg	Jan Sandelius
1983	onsd	20-apr	"	780	"	"	"
1984	onsd	25-apr	"	780	"	Ernst Nyberg	"
1985	onsd	24-apr	"	700	"	jan Sandeluius	"
1986	onsd	23-apr	"	700	"	"	"
1987	onsd	22-apr	"	700	Jan Sandelius	Ernst Nyberg	Mats Edenius
1988	onsd	20-apr	"	700	Ernst Nyberg		Olle Thomasson
1989	tisd	25-apr	Bollmorgav 28	600	Margareta Almling		"
1990	tisd	24-apr	"	750	Sten Almling	Gerhard Holmberg	Margareta Almling
1991	onsd	24-apr	"	770	"	"	"
1992	onsd	22-apr	Trintorps café	771	"	"	"
1993	månd	31-maj	"	728	Gerhard Holmberg	Göran Svensson	Berit Sandström

Ortsombud/platsombud inom Tyrsönäs Villaägareförening

Åren 1967 till 1971 var föreningen organiserad med ortsombud för följande geografiska delområden:

Brobänken,

Gönsiskevägen

Hansbo

Nytorp

Östralid

Trinntorp

Tegelbruket

Mokärr

Ällmora

Björndalsområdet

Brevik

och Borgviken/Sjöberga

 

För dessa platser fanns följande ortsombud:

År	Brobänken	Grönsiske-vägen	Hansbo	Nytorp	Östralid	Trintorp
1957	S Jämtmark	F Brunnberg	E Andersson	-	-	G Wiksell
1958	"	"	"	-	-	"
1959	"	"	-	H Lönner	-	"
1960	"	"	S Wessling	"	B Persson	C-E Hindsjö
1961	"	"	"	"	"	"
1962	"	"	"	"	"	"
1963	Gösta Nitsing	"	"	"	-	"
1964	"	"	"	"	-	"
1965	"	"	"	"	-	"
1966	"	"	"	Gustav Båke	-	A Hellstadius
1967	"	Å Olvall	"	"	-	"
1968	"	Ragnar Slettengren	Ragnar Slettengren+	"	-	G Lindahl
1969	"	"	"	"	-	Hans  Gustavsson
1970	"	"	"	"	-	Nils Nilsson
1971	"	"	"	"	-	Björn Rosén

 

Respektive:

År	Tegel-bruket	Mokärr	Älmora	Björndals-omr	Brevik	Borgviken/ Sjöberga
1957	Harry Larsson	B Hemmestad	A Viper	-	J Dahlström
1958	"	"	"	-	"
1959	"	"	"	-	"
1960	"	"	G Strokirk	N Nilsson	"
1961	"	"	"	"	"
1962	"	-	"	"	"
1963	"	K Arnéus	"	"	E Lindholm
1964	"	"	"	"	"
1965	"	"	"	"	"
1966	"	"	"	"	"
1967	"	B Dahmberg	"	"	"
1968	"	"	"		Gunnar Carlsson	Greta Westergren
1969	"	Bror Dahmberg	Carl Gustav Strokirk	Nisse Nilsson	"	"
1970	"	"	"	Rune Nilsson	"	"
1971	"	"	"	Nils Nilsson	Jan Tillqvist	"

 

Åren 1990 till 1993 hade föreningen en något annan geografisk indelning, med följande ortsombud:

Område	Ortsombud
Brobänken/Grönsiskevägen/Hansbo	Lennart Jönsson+
Nytorp	Hans Sundberg
Trintorp	Björn Rosén
Tegel-bruket	Harry Larsson+
Mokärr/ Noret	Olle Thomasson+
Älmora	Mats Edenius
Björndalen	Hans Åkerfeldt
Brevik	Åke Rosvall
Borgviken/ Sjöberga	Berit Sandström

 ⊕ G: Prognosfel

Att det är svårt att sia, speciellt om framtiden gäller även de som har skrivit Tyresönäs Villaägareförenings jubileumsskrift år 1992. Vad sägs om följande text: ”Tyresönäs Villaägareförening anser i likhet med Tyresö kommun, att Brevikshalvön även i fortsättningen skall vara ett fritidshusområde. Permanentbosättning kan dock inte förbjudas. Under tioårsperioden 1979-1989 ökade andelen permanentboende inom området med sju hushåll per år. En sådan ökningstakt kan inte betecknas som annat än måttlig för att inte säga försumbar när det gäller vatten-och avloppsfrågan”. - Det var då det! Nu lyser det året om i nästan varje hus.

 ⊕ H: Fördjupning

Läs mer om detta i nätbilagan till kapitel 8, där tomtägareföreningens historia beskrivs under ⊕N.

⊕ I: Simskolefoto

Ytterligare en bild från simskolan:

Från simavslutningen 1989. Promotorn Sten Almling står till höger om simläraren Britt Lindell som talar i mikrofonen. Fotot har vi fått fårn Britt Lindell.

⊕ J: Dansdikt

Carl David af Wirsén bodde några somrar under 1870-talet på Tyresö slott och skrev då en lyrisk dikt över lördagsdansen. Dikten har rubriken Dansen kring minnesstenen. Dikten med tolv verser finns i hans bok Nya dikter 1880. De tre första verserna lyder:

 Gamle, blinde speleman, spela,
Spela upp en liten dans!
Lördagsqväll är redan inne,
Se, hvad vänlig aftonglans!
Till den vackra kullen komma
Hurtig yngling, fager mö,
Och de dansa, medan dagen
Sakta dör vid Tyresö.

 Glada dans kring minnesstenen,
Rest i gamla Scheffers tid!
Glada dans bland gröna lindar
I den ljusa aftonfrid!
Sagodoft från trädens blommor
Låter mildt på kullens höjd
Sekelgamla minnen strömma
Genom folkets aftonfröjd.

 Hatten av! En stund allenast
Alla armar släppe tag!
Lyssnen, helgmålsringning säger:
Morgondag är sabbatsdag.
Samma helgmålsringning hördes
Lika helig, lika blid,
Dallrande från samma kyrka
Under Oxenstjernas tid.

⊕ K: Marinor

Marinor som inte blev av: Kommunen har haft ambitiösa planer att bygga stora brygganläggningar på halvön för att de inlandsboende skall få tillgång båtplatser. Det var ett politiskt röstfiske och ledde till de stora småbåtshamnarna vid Ängsudden i Vissvass och vid Storängen på 1970-talet. Dessförinnan försökte kommunen sig på två projekt som dog:

• Breviksnäs 1975 (passivt, projektet dog när de närboende protesterade mot en privat marina utanför Vikabo).
• Dyviksudd 1978 (aktivat, planambitionen dog när kommunen lärde sig att Dyviksudds Tomtägareförenings markavtal från år 1975 lade hinder i vägen för en stor marina med många båtplatser i Vreten).

Istället lyckades kommunen få till stora marinor väster om Brevikshalvön:

Tyresö Båtklubb TBK: I början av 1960-talet ägde Lindalens Egnahemsförening en tomt med dansbana i Linda­len. Då Lindalen alltmer började bebyggas med villor sålde föreningen tomten. Vad skulle man göra med pengarna? Jo: skaffa en sjötomt med båtplatser. Tyresö fritidsnämnd kontaktades. Och så var man igång med planeringen och bildandet av klubben. I maj 1963 hölls ett första möte med Tyresö Båtklubb och med stöd av kommunen fick man köpa 400 meter strand av Storängen från markägaren Stockholms stad. Den stora ladan som låg på området revs och virket användes för att bygga bryggor. År 1964 kom den första bryg­gan och den första slipen på plats. Under hösten 1964 och vintern 1965 utformades ett förslag till båthamn som överlämnades till Tyresö kommun för vi­darebefordran till Sjöfartsverket.

Trollbäckens Båtsällskap TBS: År 1970 kontaktade några trollbäckenbor Kaleb Kahlström som ägde en del strandmark vid Uddbyviken. Kaleb var villig att hyra ut en bit mark i anslutning till TBK, Tyresö Båtklubb, och så bildade man då Trollbäckens Båtsällskap, TBS. Tyresö kommun hade en kommunal båtbrygga vid Ängsudden i Vissvass. Den borgerliga kommunledningen tyckte inte att det var en kommunal uppgift att driva båtverksamhet och ville därför lägga ut hamnen på en klubb. Budet gick först till TBK som dock tackade nej. De hade en väl fungerande anläggning i Uddbyviken. Då gick budet till TBS. Fortfarande saknades en egen uppläggningsplats, ett varv. TBS tog upp förhandling med Stockholms stad som ägde marken bredvid TBK. Här var nu åker med god matjord och marken brukades av lantbrukare Erik Magnusson, kommunalråd i Tyresö. TBS fick arrendera 20 000 m2 och så började utbyggnaden. TBS har som följd av detta idag tre anläggningar i Tyresö kommun:

• varvsanläggningen vid Storängen (c 370 båtplatser)
• hamnen vid varvet, Storängshamnen (c 60 båtplatser)
• hamnen vid Ängsudden i Vissvass (c 275 båtplatser)

                                          ⊕ M: Mer om Tyresö Skeppslag

Tyresö Skeppslag bildades på våren 1971 på initiativ av Birgit (Bittan) Agfemalm, Siv Lewander och Gunnel Jacobson. Anledningen var att det inte fanns plats för familjernas söner i sjöscouterna. Den första sammankomsten ägde rum hemma hos familjen Lewander på Breviksnäsvägen. Familjerna Caldenius, Grewin, Sjögren, Svanström och Wergedahl var också med på detta första möte. Familjerna representerade nio pojkar i åtta- till tioårsåldern (familjen Caldenius hade två pojkar). Man försökte också få med familjer med flickor vid det tillfället, men då hittades inga som var intresserade. 

Verksamheten enligt Skeppslagets tidning Skeppsbladet 1972-1981
Tyresö Skeppslags tidning kom ut med sitt första nummer i november 1972. Då bestod redaktionen av Gunnel, Siv och Bittan. Enligt det första numret vände sig tidningen till ledare, medlemmar och föräldrar i Skeppslaget. Den skulle innehålla bland annat meddelanden om tidigare och kommande träffar, pryltorg mm. I det första numret fanns också en annons insänd av Bobo som löd ”Liten syrra, 6 år, bytes mot kassettbandspelare.”  En annons från samma annonsör i nummer tre tyder på att bytet inte blev så lyckat eftersom texten löd ”Bandspelare bytes mot lillasyster”. Tidningen gavs ut med något undantag en gång i månaden till och med 1981.

Skeppslagets kvällsmöten startade den 11 oktober 1972. Då repeterades väjningsregler och man knöt knopar och gjorde söljor. På den förra träffen sydde medlemmarna sin egen halsduk, som skulle bäras vid alla träffar.

Nästa träff ägde rum utomhus den 8 nov. Man var uppdelade i lagen Falkar och Vikingar, som tävlade mot varandra. Höstens avslutning ägde rum den 6 december. Allemansrätt och väjningsregler lärdes ut.

I det första numret diskuterades också möjligheten att få en ny ishockeyrink till skolan som ersättning för den som hade tagits bort för några år sedan och det konstaterades att busslingan vid Tyresö skola i det närmaste är klar.

När tidning nr 2 kom ut i dec. 1972 hade namnet beslutats till ”Skeppsbladet” och det diskuterades hur tidningen, som kostade lite drygt 50 öre per exemplar att framställa skulle finansieras. Det noterades också att ny rink anlänt till Tyresö skola genom Lennart Jacobssons försorg och att kommunen höll på att sätta den på plats.

Våren 1973 började med träff i sjöstugan på familjen Lewanders tomt och undervisning i kompassens användning. Det planeras att under våren lära ut livräddning, första hjälpen, kartläsning och vändning av jolle. En medlemsavgift på 15 kronor togs ut.

Övriga träffar under våren 1973 ägnades åt undervisning om sjökort, sjöfåglar, första förband och kompass och avslutades med prov. Träffarna ägde rum hemma hos några av medlemsfamiljerna.

I tidningarna fanns också roliga historier, korsord, av ungdomarna skrivna berättelser, rebusar, en följetång om skeppets historia etc.

På hösten 1973 bildade 8 barn i klass 1 till 3 en grupp som kallades miniorerna. De var småsyskon till redan medlemmar i Skeppslaget. Juniorerna träffades sex gånger under hösten. På programmet stod bl a astronomi och proviantering.

1974 utökades miniorerna med fem barn och juniorerna med sex barn och träffarna flyttades till Tyresö skola på grund av att grupperna blivit större. Juniorerna lärde sig splitsning, navigering, tagling och fakta om olika jolletyper, främst optimistjollen.

I första tidningen 1974 upplystes det om att KSSS skulle anordna en segelkurs i Brevik den 1 – 5 juli. Fem miniorer och en junior från Skeppslaget kom att delta. Man planerade att sy en vimpel i Tyresös färger och uppmanade till förslag. Den 19 april 1974 hämtades de första optimistjollarna, Finessajollar, i Trosa av tre Skeppslagsfamiljer. Fler följde.

På sommaren 1974 anordnades tre seglingar för miniorer och tre för juniorer vid Orrnäsets båtklubb. På hösten avlades prov i navigation av juniorerna och prov om optimistjollar och båtvett av miniorerna. Rundringningslistan, telefonkedjan för juniorerna bestod av 14 familjer. Miniorerna utgjordes av 13 barn, huvudsakligen i samma familjer som ovan. Den 20 maj tog man sig på egna kölar till Luraholme för korvgrillning mm. Höstträffarna fortsatte i Tyresö skola med undervisning i sjökort och navigation. Vid årsmötet den 12 september valdes för första gången styrelse bestående av fyra föräldrar med Rolf Lewander som ordförande. Två styrelsesuppleanter och en revisor valdes också. Även arbetsgrupper för sommar- och vinterprogrammen bildades. Årsavgiften bestämdes till 10 kronor per år och man beslöt att söka medlemskap i Svenska Seglarförbundet Utbildningen utökades med tagling. Fem träffar hölls under hösten. Fem skeppslagsmedlemmar deltog i skol-DM för optimistjollar. Barn och föräldrar ansökte formellt om medlemskap i Tyresö Skeppslag och förklarade att de anslöt sig till idén och målsättningen om gott sjömanskap och kamratskap respektive idén om föräldrars uppslutning att hjälpa till med ledarskap vid Skeppslagets olika aktiviteter. Den 14 november anordnades en filmkväll tillsammans med Tyresö Båtklubb i Nyboda skola. Ett tiotal skeppslagsföräldrar tog båtförarbevis efter kurs i Tyresö skola under hösten 1974. På hösten invaldes två nya juniorer och Skeppslaget fick ett kommunalt bidrag på 300 kronor.

På våren 1975 ordnades matlagningsträffar både för juniorerna och miniorerna. Undervisningen omfattade bl a fyrar, utprickning, väjningsregler och kappseglingstaktik och -teknik. I februari gjordes ett besök på brandstationen i Tyresö. En söndagsmorgon i januari 1975 ordnades med ”kurs i jolletippning och uppresning” med två av skeppslagsfamiljernas optimistjollar. Ringlinjen utökades till 18 familjer. Från våren 1975 fanns det möjlighet att skaffa Tyresö Skeppslags dekal för 10 kronor. I tidningen kunde läsas att Föräldraföreningen den 22 februari 1975  efter tre tämligen varma vintrar äntligen kunde inviga ishockeyrinken vid Tyresö skola. På våren innehöll tidningen ett upprop om bildande av Skeppslagsorkestern. Våren 1975 avslutades den 8 maj på Dyviks ängar med provtagning för juniorer och miniorer, frågespår, grillning, lekar och musik av Skeppslagsorkestern. Orkesterns sättning var vid tillfället tre gitarrer, tre trumpeter och en klarinett. Under sommaren ordnades minior- och juniorseglingar i vattnen utanför familjerna Mattssons och Lewanders tomter vid en rad tillfällen och i augusti träffades man i Mörtviken på Fjärdlång. Den 31 maj 1975 inbjöd Skeppslaget för första gången en annan klubb till tävlingar, Gustavsviks BK. Även en mammasegling inom Skeppslaget klarades av i optimistjollar på Kalvfjärden. Under sommaren arrangerade KSSS optimisttävlingar i Breviksmaren och en dryg handfull Skeppslagare deltog i Måsungeregattan i Saltsjö-Duvnäs. Tio Skeppslagare kvalificerade sig till Skol-DM och två till Skol-SM för optimistjollar. Årsmöte med supé och dans för föräldrar i Skeppslaget ägde rum den 26 augusti på Alby gård. Under hösten och vintern 1975 ordnades teoretisk och praktisk kurs i snorkeldykning för Skeppslagsmedlemmar 10 år och äldre. Hösten 1975 utvidgades verksamheten till att indelas i miniorer, juniorer och kappseglare. Miniorerna gjorde studiebesök på Sjöhistoriska museet och Skeppslaget övade livräddning och båtvett i Bollmorabadet (Tyresö simhall) Dykkurserna fortsatte, nu i Farstabadet liksom gymnastiken på fredagarna i Tyresö skola som var inne på andra säsongen.

KSSS arrangerade nio seglarskolor sommaren 1976, bland annat vid Breviksmaren 28 juni till 2 juli. Vårregattan i Erstaviken som annonserades i Svenska Seglarförbundets informationshäfte ägde rum den 29 till 30 maj med två seglingar på lördagen och en på söndagen på s.k. olympiabana Våren avslutades på Dyviks ängar med dragkamp, fotboll, brännboll, frågepromenad, korvgrillning mm och Skeppslagsorkestern spelade. Skeppslagströjor fanns att köpa under 1976. Tjugotvå seglingsdagar i Kalvfjärden och Erstaviken före semesterperioden fanns med i säsongens Skeppslagsalmanacka och man seglade om Tyresö Skeppslags Vandringspokal. Med årsmötet den 9 oktober hos familjen Lewander firades skeppslagets femårsjubileum. Dans till kl 04.00. På hösten 1976 fortsatte skeppslagsträffarna med bl a seglingsteknik på programmet. Dykningarna fortsatte, nu i Bollmorabadet.

På våren 1977 utökades aktiviteterna för kappseglingsgruppen med motorlära och med makramé för miniorerna. Juniorerna lärde sig radiotrafik och radioutrustning och mellangruppen lärde sig fototeknik. Vårregattan 1977 inom ramen för Stockholms Seglarförbund gick av stapeln den 28 – 29 maj, pingsthelgen. Av en annons i Skeppsbladet framgår att biopriserna på Forellen var 12.- det här året. Nordiskt snorkeldykarbevis togs av åtta ungdomar under våren. Den 30 maj hölls våravslutning med grillning på Sjögrens tomt. På hösten 1977 omfattade ”ringlinjen” 36 barn på 20 telefoner. Det hölls sju höst- och åtta vårträffar hösten -77 våren -78. Vinteraktiviteterna innefattade foto och vävning. I decembernumret av Skeppsbladet talas det om lämpligheten att köpa Laser, innan priserna stiger.

Vårregattan 13 till 14 maj 1978 omfattade optimistjollesegling i två klasser och en laserjolleklass och segelskolan gick av stapeln den 12 till 16 juni. Fyra grabbar gick på fridykarinstruktörkurs. Våren 1978 köpte Skeppslaget en optimistjollespinnaker för test och tre familjer hälsades välkomna i Skeppslaget. Årsmötet var välbesökt och årsavgiften för såväl vuxna som barn bestämdes till 20.-. På hösten 1978 startades snorkeldykning i Bollmora simhall för knattar inom Skeppslaget.

Flera skeppslagare deltog i oljesanering i Stockholms skärgård på våren 1979. Vårregattan 1979 ingick i serien Ostbiten och omfattade 12 optimist- och 22 laserseglare. Ringlinjen innehöll namnen på 23 familjer. Våravslutning med KM och lekar på Ällmora äng. För att få fler bidrag till tidningen bildade på hösten 1979 33 barn elva redaktionsgrupper. Dykarna beslöt att bilda egen klubb under hösten 1979 eftersom även ungdomar i Bollmora ville lära sig dyka och Skeppslaget inte mäktade med fler medlemmar. Även den nybildade Finborgs vävstuga med elva ”vävtanter” är en utveckling av aktiviteter inom Skeppslaget. Prylbytarkväll med skinkmacka och glögg hölls före jul och disko ordnades på Alby friluftsgård vid Tjugondedag Knut 1980. Seglarskolan ägde rum fem dagar i juni och vårseglingarna gick av stapeln med två seglingar per vecka. I KM ingick fem seglingar. Vårregattan ingick för laserjollarnas del i Stockholm Laser Cup. För att ta upp en gammal tradition in Skeppslaget inbjöds det till mammaseglingar med sillunch vid två tillfällen under sommaren. Höstseglingarna var elva stycken plus två föräldra-KM. Efter nio år ersattes Skeppslagets första ordförande på posten. Under vintern 1980 togs den tidigare idén med skeppslagshalsduk åter upp och man planerade att efter avlagda prov i utlärda färdigheter dela ut band att fästa vid halsduken. Aktiviteterna var indelade i nybörjare, optimistseglare och laserseglare. Matrikeln 1980 – 1981 omfattade tjugofem adresser i Tyresö och en i Stockholm, sammanlagt 89 personer, barn och vuxna. För sjunde året i rad anordnades Tyresö Skeppslags vårregatta i maj 1981. Skeppslagets 10-årsjubileum ägde rum den 23 oktober 1981. Av skeppslagets 55:e skeppsblad från 1981 framgår att det vankades 10-års kavalkad, mat och dans.

1982 – 1988
Härefter syns det som om antalet skeppsblad minskat drastiskt. Vi har endast kunnat återfinna sju stycken för perioden 1982 till 1988. Ringlinjen 1983 omfattade 14 familjer och verksamheten bedrevs i två grupper med totalt 16 barn. Endast undantagsvis ägde träffarna rum i Tyresö skola. År 1984 anordnades det sex vår- respektive höstseglingar. Den 16 maj 1987 ansvarade Skeppslaget för en deltävling i Södertörnskuppen. Seglarskola arrangerades fem dagar i juni. Av ett skeppsblad från 1988 framgår att verksamheten var indelad i grupper för laser-, optimist- och långfärdsseglare. Det beräknades att sammanlagt 25 ungdomar skulle delta i årets träffar.

Tiden därefter
När dehär raderna skrivs i februari 2005 har verksamheten sedan flera år reducerats till att endast omfatta seglarskolan under fem dagar i anslutning till skolterminens slut på våren förutom Skeppslagets dag med lekar underhållning och seglingar samt årsmöte i augusti med kappseglingar för optimist- och laserjollar samt årsmötesfest. Kappsegling för kölbåtar har också arrangerats i samband med årsmöte. Den tidigare så stora vårregattan inom ramen för Svenska Seglarförbundet arrangeras inte och Skeppsbladet ges inte längre ut. Vinteraktiviteter förekommer heller inte längre. Medlemsantalet, som minskade när den första generationen skeppslagare blev vuxna, är nu ca 120. Flera bor bl a i det nyexploaterade området Strand. Också boende i andra delar av kommunen ingår i Skeppslaget eftersom en förening tillhörig Svenska Seglarförbundet inte får neka inträde i föreningen med hänvisning till bostadsadress.För att i någon mån råda bot på problemet att rekrytera ledare är det tvingande att också minst en förälder går med i Skeppslaget då ett barn blir medlem. Seglarskolan omfattar ca 40 barn i åldrarna 8 till 17 år. Undervisningen indelas i optimistjollesegling för nybörjare, fortsättningskurs för optimistseglare och elitseglare optimist. Även laserjolleseglare deltar. Under seglarskoleveckan görs också en mycket populär övernattning, vanligen på Luraholme. Det förefaller som om Skeppslaget numera ses som en båtklubb med viss utbildningsverksamhet snarare än en grupp av närboende. Skeppslaget fick under några år i början av tjugohundratalet disponera Fiskevårdsföreningens mark för sommaruppläggning av medlemmarnas jollar och som bas för seglingsaktiviteterna. Under 2004 var sommarhemvisten Orrnäsets båtklubb. För närvarande förs diskussioner med Tyresö kommun och med Nytorps båtklubb med strävan att i samband med detaljplaneringen av området kring Nytorpsvägen få till stånd en mer permanent lösning som bas för Skeppslagets aktiviteter.

Källor

• Skeppslagets tidning Skeppsbladet nr 1 – 62
• Intervju med Gunnel och Lennart Jacobson
• Intervju med Mats Andersson

⊕ N: Mjölkkannan

Mjölkkannan
Här följer den osminkade historien om hur den anrika seglingstävlingen Mjölkkannan tog sin början: Under en fest under 1970-talets senare hälft med inslag av alkoholhaltiga drycker uppstår diskussionen om en H-båt förmår att segla ifrån en IF-båt. Ett vad uppstår. Det enda sättet att lösa detta spörsmål är att segla. Vinnaren får en pava whisky. Sagt och gjort, en dag bestämdes, det råkade bli en tidig höstdag, sannolikt kanske dagen efter (här är historien osäker). En tradition som nästan har behållits sen dess, dock inte dagen efter. Den kommer dagen efter seglingen. Kappseglingen går alltid av stapeln sista lördagen i augusti eller första i september, eller däromkring.
Denna första segling vanns, enligt en envis källa, av H-båten. Det är osäkert om något förstapris utdelades. Samma källa hävdar f.ö att han inte sett röken av någon whisky. Sannolikt var nog ingen den dagen intresserad av annat än Ramlösa, om historien ovan är säker.

Efter denna föga glamorösa premiärsegling ville fler vara med och bevisa sin båts och besättnings duglighet på de stora vattnen. Det bestämdes att till nästa år skulle alla som ville få chansen att segla hem en skvätt whisky. Det bestämdes också som nämnts tidigare att segla på en lördag för att inte behöva riskera att få ta dagen efter i anspråk och därmed också kunna arrangera en rejäl regattabal, vilket faktiskt skulle garantera en dag efter, s.a.s.

Påföljande års segling avlöpte som den borde d.v.s i seglingens tecken. Dagen efter hade de flesta glömt vem som segrade. Det är dock inte viktigast att vinna utan att komma på regattabalen. Det hetaste tipset beträffande vinnare år två är utan tvivel S 62 ”Lufsen” Denna båt med sin besättning har skördat många fina framgångar under seglingens historia. För många, har vissa antytt.

Nåväl, till år tre, när seglingen nu börjar likna tradition, kommer krav på arrangörerna:

• Det första och största kravet var att skaffa fram något att hälla segerwhiskyn i, något som bättre tålde stötar och umbäranden än de usla emballage som V&S erbjuder. Plast gjorde man vid den här tiden segelbåtar av, inte förvarade virre i. I själva verket var det förmodligen en pokal att ha hemma i hyllan och skryta med man ville åt. 
• Det andra kravet var att det skulle vara intressant för efterkommande generationer att hålla reda på vilka som segrat under åren. Enligt återigen tveksamma källor var detta krav starkast från besättningar/båtar som hade störst chans att vinna.

För att blidka den skara som bara vill ha och ha, inköptes således till 1980-års segling en gammal aluminiumkanna med lock för 5 spänn i en lumpbod och för att få till lite snitts och elegans på pokalen lånades en gravyrpenna från polisen för att skilja kannan från vilken annan kanna som helst. Tack, polisen! Segrarna förväntades sen själva gravera in segeråret och båtnamn på kannan. Ett vandringspris blev därmed fött. 

Det är vid denna tidpunkt som den löst sammansatta arrangörsstaben förblir precis lika lös som tidigare men med den skillnaden att den får ett namn: Tyresö International Yacht Society. Fint ska det vara! Anledningen till att arrangörsstaben inte står att känna igen år från år är helt enkelt att årets segling arrangeras av föregående års segrare. Förberedelserna består i huvudsak att gå på Systemet och köpa whisky och lägga en bana som passar för årets vindar och egna båten samt försöka få in startavgifter av deltagarna så besöket på bolaget inte riskerar bli en förlustaffär. Det åligger också arrangörsstaben att anvisa plats för regattabalen. Genom åren har balen hållits på en del udda platser, bl.a. inomhus.

Banan läggs lagom svår, gärna med lite vägvalsmöjligheter. Längden på banan brukar ligga på 6-10 distans lite beroende på väder och vind. 

En tävlingsdag börjar alltid med ett skepparmöte på förmiddagen där anmälningar och avgifter inkasseras av årets arrangör och banan presenteras. Efter det startar en diskussion om de deltagande båttypernas individuella LYS-tal som anger båtarnas segelmässiga förhållande till varandra. Den seglade tiden multipliceras med båtens LYS-tal för att på så sätt få fram en beräknad tid som resultatlistan baseras på. Vid denna diskussion är alla medel tillåtna, mutor som milda hot. Vanligtvis finns en aktuell LYS-tabell att tillgå. Ljudnivån på dessa möten har dock med åren sjunkit kanske främst på grund av deltagarnas ålder och insikt om att det kan vara svårt att ”snacka ner” ett LYS som varit detsamma i 10 år.

Mesta vinnarna genom åren var:

• 1980, 83, 86, 87, 88, 96, 98, 2000 = Lufsen
• 1984, 89, 92 = Clara
• 1995, 2005 = Trix

 ⊕ P: Om fartygen

Här följer några tekniska data för fartygen:
ALBA II: Längd 18,6 meter, bredd 3,4 meter.

Albony: Byggnadsår: 1940, Byggnadsmaterial: mahogny, Största längd: 25,57 m, Största bredd: 5,10 m, Maskineri: Deutz SBA 8 M 517, 1960, Maskinstyrka 340 KW.  Största längd: 25,57 m, Största bredd: 5,10 m, Maskineri: Deutz SBA 8 M 517, 1960, Maskinstyrka 340 KW.

Wetsera: Längd över allt 15,72 meter. Bredd över allt 5,55 meter. Brutto 38, netto 28 ton. Maskineri; Scania Vabis diesel 1968, maskinstyrka 134 hk.  Från början var hon tacklad som slätskonare och hörde först hemma i Farhult i Malmöhus län, senare Höganäs och från 1926 i Ystad där hon fick hjälpmotor installerad. Tio år senare tacklades hon om från motorskonert till motorgaleas. Efter år 1954 var hon lustfartyg med hemort i Stockholm, Tyresö och Saltsjöbaden.

Maria Sofia: 90 bruttoton. Byggmaterial: ek och furu. Längd i vattenlinjen 24 m. Bredd 6,3 m. Djup 2,8 m.

⊕ Q: Vägfinansiering

Det är inte lätt för alla att förstå hur vägarnas finansiering med vägavgift kan bygga på logiska och rättvisa regler. Göran Fermbäck illustrerar hur vägarna betalas av de boende på Brevikshalvön genom att nämna, att han betalar för sina vägar

• dels via skattsedeln till kommunens vägar utanför Brevikshalvön, som han knappst använder, utan mer den statliga motorvägen
• dels till vägföreningen som fastighetsägare på halvön, vilket är begripligt,
• dels till vägföreningen som medlem i närbelägen bryggförening, dit han och de flesta andra medlemmarna promenerar och därför knappast sliter på några vägar,
• och dels till vägföreningen som delägare av tennisbanan vid Breviksvägen 187, dit han och alla andra medlemmar promenerar och inte heller förorsakar några kostnader för vägarna.