Med anknytnig till kapitel 2

 

                                                    Med anknytning till kapitel 2
Få fakta ger stor tilltro?
Det finns ofta en fara i att veta lite om något fenomen. Med få fakta blir allt så enkelt att förhålla sig till! Ett extremt exempel kan belysa detta: För många svenskar är fredagskvällen den 28 februari 1986 enkel som historisk händelse - Christer Pettersson mördade Olof Palme! För en ambitiös historiker finns det nu efter 25 års faktasamlande hos polisens Palme-grupp så mycket kunskapsdetaljer från den natten, att det nästan inte är möjligt att sammanfatta dem till en sannolik analys av vad som verkligen hände. Det är ett extremt exempel på att man inte ser skogen för alla träd. När det gäller Brevikshalvöns historia har så lite historiska fakta tidigare sammanställts, att den här boken kan upplevas som mer förtroendeingivande än den kanske är. Diskutera: Är det ett problem att boken är är ett förstlingsverk? Hur ser farorna med detta ut- det vill säga att många läsares kunskaper om Brevikshalvöns historia (utanför den egna tomten) är låg?

Tolkning kan lätt bli avslutande? När man berättar en historia så ger man den gärna en början och ett slut. Bokens kapitel 2 kan ses som ett exempel på detta. Diskutera om detta är ett problem och hur man i så fall möjligen kan kringgå det.

1900-talets brytpunkter? Periodgränser kan ofta vara knepiga att fastställa. Boken bygger på att det finns några relativt tydliga sådana gränser: År 1900 då Brevik började byggas; år 1930 då markisskiftet ägde rum; år 2000 då halvön började detaljplaneras. Därtill förekommer några mindre tydliga periodgränser och i kapitel 2 sammanfattar bokens författare viktiga brytpunkter under 1900-talet för att definiera sådana gränser. Diskutera hur väl dessa stämmer med diskussionsgruppens uppfattning.

Kompletteringar till kapitel 2 om förutsättningar:

☼A: Markistiteln

Den utländska adelstiteln markis kan på svenska översättas med markgreve eller greve. Den förste markien bodde omväxlande i Rom, Tyresö slott och Stockholm. Den andre bodde som markis i Tyrberga, Breviksvägen 12B.

 ☼B: Tyresös ägarlängd + gårdsålder

Här är tyresögodsets kända ägarlängd:

Period

Ägare

Kort karakteristik av perioden

Före c1351

Troligenslottsfogden riddare Nils Ingevaldsson eller hans första hustru Katarina Birgersdotter

Oklara förhållanden

c1351- c1355

Ynglingen Erengisle Nilsson d.ä.

En tonårings gods

c1355-1364

Riksdrotsen riddare Nils Turesson (Bielke)

Mäktigt fjärrstyre i 11 år

1364-1369

Riksrådet riddare, fogde lagman Erik Karlsson (Örnfot).

Övergångsperiod i 5 år

1369-c1395

Riksmarsken Sten Bengtsson (Bielke)

Mäktigt fjärrstyre i 26 år

1395-1406

Riddaren lagman Erengisle Nilsson d.ä (för andra gången)

Fjärrstyre i 11 år

1406-1439

Catharina Erengisledotter,

gift med riksrådet riddare Gustaf Lekson

Kvarnexploateringen i 33 år

1439-c1443

Ingeborg Gregersdotter, gift med riksrådet lagman Mats Ödgislesson (Lillje)

Övergångsperiod i 4 år

c1443-1494

Riksrådet lagman Gregers Matsson (Lillje)

Händelserika 26 år

1494-1514

Riksrådet riddare Bengt Gregersson (Lillje)

Närstyre i 20 år

1514-c1541

Anna Bengtsdotter, gift med riksrådet Erik Ryning, omgift med fogden Gudmund Pedersson (Slatte)

Oklar period om c 22 år

c1541-1578

Kammarjunkare och fursteliga rådet Nils Ryning

Händelserika 37 år

1578-1589

Kammarjunkare hovmarskalk Olof Ryning

Oklar period om 11 år

1589-1612

Änkan Carin Axelsdotter

Fortsatt närstyre i 23 år

1612-1617

Änkan Barbro Axelsdotter Bielke

Övergångstid i 5 år

1617-1640

Friherren riksråd ståthållare hovrättspresident Gabriel Gustafsson Oxenstierna

Industriellt imperiebygge i 23 år

1640-1648

Friherren riksråd ståthållare häradhövding

Gustaf Gabrielsson Oxenstierna

Aktiv period i 8 år

1648-1694

Grevinnan Maria Sofia de la Gardie

Ruin efter kamp i 46 år

1694-1737

Grevinnan Maria Gustafva Gyllenstjerna,
gift med kungl rådet greve Carl Bonde

Litterärt närstyre i 43 år

1737-1759

Catharina Margareta Bonde,

gift med generalen överståthållaren baron Johan Christoffer von Düring

Nyfors, ryssar mm i 22 år

1759-1786

Gustafva Sabina von Düring,
gift med riksrådet greve Carl Fredrik Scheffer

Idealistiskt samhällsbygge i 27 år

1786-1793

Ulrika Eleonora von Düring

Övergångsperiod i 7 år

1793-1794

Fredrika Birgitta Hastfer (född grevinna Bonde),
friherrinnan Eleonora Gustafva Sture,
hovmarskalken greve Johan Gustaf Bonde och
riksrådet greve Melker Falkenberg.

Ny övergångsperiod i ½ år

1794-1800

Landshövdingen friherre Robert Vilhelm de Geer

En avvecklingsperiod i 6 år

1800-1822

Kommerserådet Gabriel Christian Koschell

Fastlandsgods i 22 år

1822-1824

Majoren Georg Koschell,
grosshandlaren Gabriel Koschell,
Margareta Charlotta Koschell (gift König) och
Eleonora Elisabet Koschell (gift Conradi).

Övergångsperiod i 3 år

1824-1826

Brukspatron Sven Fredrik Selander

Ny övergångsperiod i 2 år

1826-1838

Överstekammarjunkaren greve Carl Stackelberg

Utveckling i 11 år

1838-1855

Kammarherre greve Fritz Stackelberg

Vidareutveckling i 15 år

1855-1859

Överdirektör Johan Erik Hörstadius

Övergångstid i 5 år

1859-1892

Advokatfiskal Gustaf Hörstadius

Expansionsplanetid i 33 år

1892-1930

Påvlige kammarherren markis Claes Lagergren

Bakåtblickande utbyggnad i 28 år

1930-

Nordiska Museet

Dagens situation

Sammanfattning av när de gamla boställena på Brevikshalvön före år 1900 etablerades:

Ägar-period

Ägare

Boställe på halvön

Boställe nära halvön

Cirka

1355-1364

Riksdrotsen riddare Nils Turesson (Bielke)

Brevik, Dyvik och Ällmora på 1380-talet.

 

1406-1439

Catharina Erengisledotter,

gift med riksrådet riddare Gustaf

Lekson

 

Älgö 1416.

Cirka

1443-1494

Riksrådet lagman Gregers Matsson (Lillje)

Trinntorp 1494.

 

1589-1612

Änkan Carin Axelsdotter

 

Gåsö1  1600,

Ängmaren 1601.

1617-1640

Friherren riksråd ståthållare hovrättspresident Gabriel Gustafsson Oxenstierna

Korshamn 1627, Mokärr 1627, Nytorp 1624, Finborg 1629, Tegelbruket 1630,.

Sisshamar 1627,

Gåsö 2 1634,

Ägnö 1628.

1648-1694

Grevinnan Maria Sofia de la Gardie

Svartbäcken 1671.

Lillström 1671.

1694-1737

Grevinnan Maria Gustafva Gyllenstjerna,

gift med kungl rådet greve Carl Bonde

Öringhamn båtmanstorp 1727.

Älgö bruk 1705.

1737-1759

Catharina Margareta Bonde,

gift med generalen överståthållaren baron Johan Christoffer von Düring

Klockargården 1743.

(Korshamn raserad 1749.)

Notholmen 1753,

Edensborg 1773.

1759-1786

Gustafva Sabina von Düring,

gift med riksrådet greve Carl Fredrik Scheffer

Orrnäs 1781.

Härsö 1764,

Älgö Lillgård 1773.

1826-1838

Överstekammarjunkaren greve Carl Stackelberg

Björndalen 1836.

 

1892-1930

Påvlige kammarherren markis Claes Lagergren

Klippan 1893, Viken 1893, Nytorp/Bredtegen 1899.

 

☼C: Godsets ålder

Tyresögodset kan ha etablerat sitt ägande av halvön under vikingatiden.

☼D: Tidiga teglet

Det är oklart varifrån teglet till Tyresöhus på Lilla Tyresö kom. Om det var Gregers Matsson som byggde Tyresö hus, så verkar han nämligen ha haft tegelbruk även på andra håll.

 ☼E: Scheffers roll

Vi tror att det var Karl Fredrik Scheffer som såg till att gårdarna på halvön moderniserade jordbruket och att han även i godsets egen regi satsade på en utveckling av produktionen på Bredtegen.

 ☼fF:Säljaktens roll

Säljakten i Stockholms skärgård minskade troligen mycket under första hälften av 1800-talet, och i så fall rimligen även i Tyresös vatten.

☼G:
Viken tidigt fritidshus

Man kan dock säga att markisens byggande av Villa Viken redan år 1894 också främst var för fritidsbruk.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)