Med anknytning till kapitel 14
Med anknytning till kapitel 14
Globaliseringens roll för halvöns omvandling? Det demokratiska välfärdssamhällets överlevnad bygger på att kakan växer, att den växande industriella exporten kan finansiera de bidragssystem som väljarna röstar fram. Nationalromantiken under slutet av 1800-talet övergick så småningom hos en del till nationalsocialism och det fanns flera agitatorer på halvön fram till och med andra världskriget. Krav på pass infördes år 1914 och landet blev mer slutet. Men från år 1920 är exportindustrins avgörande roll i samhällsutvecklingen etablerad. Och det svenska ekonomiskt-politiska systemet bygger sedan dess på exportframgångar hos storföretagen och det statsbärande partiets styrka har berott av exportkonjunkturen. Valutaregleringen avvecklas 1989. Sverige säger år 1994 ja till EU. Diskutera hur man skall beskriva globaliseringens betydelse för just Brevikshalvöns omvandling och utveckling under 1900-talet. Alla pratar om globaliseringens betydelse idag, men vad har den inneburit konkret för just Brevikshalvön?
Högskattesamhällets tid? Progressiv statlig inkomstskatt infördes år 1902 – med ett tak på 4 % och ett bottenavdrag på 1000 kr (vilket var högre än medelinkomsten som var 972 kr). Kommunalskatten blev inkomstskatt år 1928 istället för avkastningsskatt. Bägge världskrigen har ökat skattetrycket och statens organiserande av hushållens vardagsliv. Man kan säga att staten lät stora delar av krigsekonomierna leva kvar efter fredssluten. Diskutera: Hur har svenskarnas attityder till ökade skatteuttag under 1900-talet påverkats av den internationellt och historiskt sett extrema indoktrinering som skedde mellan 1680-talet och 1880-talet i samband med husförhörssystemet? I vilken grad emigrerade de svenskar som var emot den starka staten? I vilken grad är vi som stannat kvar fortfarande påverkade av statskyrkans husförhör till för tre generationer sedan? Hur påverkar detta halvön? Några ytterligare utgångspunkter för diskussioner kan vara följande påståenden:
• Efter krigssluten har politikerna inte önskat lämna från sig den ökade makten. Man har funnit att regleringssamhället varit effektivt i krig och att det borde kunna vara det även i fred. Man har då (mer eller mindre avsiktligt) glömt bort att krigsekonomiernas kvarlevnad kan ha sina nackdelar i det långa loppet.
• Arbetarrörelsens efterkrigsprogram år 1944 var fredsoptimistiskt. Självförtroendet stod på topp omkring år 1945 med en tro på möjligheten att bygga det goda samhället med samtidig ekonomisk tillväxt, socialekonomisk utjämning och en ständigt ökad roll för staten och den offentliga sektorn.
• Regeringen var övertygad om att den efterkrigsdepression ”som måste komma” skulle bekämpas med massiva statliga investeringar och med utbyggda sociala transfereringar för att upprätthålla efterfrågan.
Från mansmakt till strävan efter jämlikhet? 1900-talet har inneburit en kraftig övergång från uttalad mansmakt till tydlig strävan efter jämlikhet mellan könen. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas år 1903 och gav resultat redan 1908 när gift kvinna fick rösträtt vid val till andra kammaren. År 1919 fick kvinnor kommunal rösträtt och år 1921 kom även kvinnlig rösträtt till riksdagen och gifta kvinnor blev myndiga vid 21 år ålder. Kvinnornas rösträtt fick konsekvenser och resultatet blev följande våg av successivt allt mer utjämnande lagar.
Diskutera: Hur har utvecklingen av Brevikshalvön påverkats av obalansen mellan könen och av den något ändrade maktbalansen mellan könen? Vad skulle ha varit annorlunda idag om en annan maktbalans funnits under 1900-talet?
För diskussionen kan kanske följande faktapunkter vara av intresse som underlag:
- Kvinnor hade redan 1901 fått rätt till 4 veckors ledighet utan lön när de fått barn.
- Mannens (hushållsföreståndarens) rätt till husaga upphävdes den 18/6 1920.
- Likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare infördes år 1923.
- Statliga läroverk öppnas för flickor år 1927.
- Lika folkpension för kvinnor och män införs år 1935.
- Moderskapspenning införs för alla mödrar år 1938 och år 1939 kommer förbud att avskeda kvinnor som gifter sig eller blir gravida.
- År 1946 införs rätt till lika lön för man och kvinna i statliga tjänster och år 1950 blir bägge föräldrarna förmyndare för sina barn.
- Övergångsbestämmelserna från år 1921 upphör också år 1950 och kvinnor som gift sig före 1921 får förvalta sin egendom.
- Arbetande kvinnor får efter år 1955 tre månaders betald ledighet när de fött barn.
- Kvinnliga präster blir möjliga från år 1958 i Svenska Kyrkan.
- År 1960 införs ATP - och lika lön för lika arbete för man och kvinna införs som princip.
- Barn utom äktenskapet får år 1970 rätt ärva bägge föräldrarna och särbeskattning ersätter sambeskattning från år 1971.
- Rätt till 10 dagars betald ledighet när barn föds efter år 1973 och efter år 1976 finns rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.
- Den nya namnlagen år 1982 ger kvinnan och mannen rätt att välja vems efternamn de vill vid giftermål.
- År 1983 blev alla yrken öppna även för kvinnor – också inom försvaret.
- År 1987 kom sambolagen och år 1992 infördes pappamånad i föräldraförsäkringen.
- På Brevikshalvön fick Villaägareföreningen en kvinnlig ordförande år 1980 och Dyviksudds Tomtägareförening en kvinnlig ordförande år 2005-2006.
- I kommunpolitiken var Ingegerd Lindström på Dyviksudd socialnämndens ordförande i slutet av 1990-talet. Men i övrigt är det ont om tydliga konsekvenser på halvön av den ovan nämnda strävan efter ökad jämställdhet
- Framtida forskning kan möjligen finna ut om barnen och kvinnorna blivit lyckligare och om produktionen har blivit så mycket mer effektiv som ideologerna hoppats på.
Motsättningar mellan olika grupper? Diskutera: Vilka intressemotsättningar inom Brevikshalvön har varit praktiskt betydelsefulla under olika delar av 1900-talet? Fritidsbefolkning kontra permanentbefolkning? Permanenta pendlare kontra lokalt arbetande befolkning? I vilken grad är det relevant att tala om klassmotsättningar, och klasskamp på Brevikshalvön? Varför har dessa motsättningar inte varit så stora där som på andra orter i Sverige? Eller har de var lika stora, utan att ha efterlämnat lika mycket bestående avtryck?
Olika ägares betydelse för Brevikshalvöns utveckling under tiden 1900-2011? Diskutera: Vad har ägandet av grönområdena på halvön betytt för utvecklingen? Går det att ge exempel på för- och nackdelar ur olika aspekter?
Partipolitikens betydelse för Brevikshalvöns utveckling under tiden 1930-2011? Bokens författare är inte partipolitiskt engagerade och har haft ambitionen att söka vara politiskt välbalanserade. All historieskrivning kan likväl ses som de politiska intressenas tjänarinna. Diskutera: Tycker du att boken illustrerar det påståendet? Sök exempel som styrker respektive motsäger påståendet. Är det för övrigt så säkert att all historieskrivning måste vara de politiska intressenas tjänarinna?
Massmedias roll i omvandlingen av Brevikshalvön under 1900-talet? Man brukar säga att det var under 1960-talet som maktförhållandena mellan media och politik började förändras i Sverige. Press, radio och i synnerhet den framväxande televisionen ökade sin beskrivningsmakt på politikens bekostnad. Årtiondet såg en gradvis förskjutning från en slags kommunikéjournalistik till konfrontationsjournalistik, från vördnadsfulla referat till kritisk granskning av makten. Förskjutningen fick fullt genomslag under 1970-talet, då journalistkåren professionaliserades och anammade en ny yrkesideologi byggd på radikalism, samhällskritik och antietablissemang. Samtidigt minskade partipressens betydelse och medierna blev i allt högre grad självständiga aktörer. Från cirka år 1980 hade maktförhållandena svängt och det politiska systemet anpassat sig allt mer till medierna snarare än tvärt om. - Denna utveckling i Sverige och storstaden pågick över huvudet på invånarna på Brevikshalvön. Där hade man i början av 1900-talet fått sina nyheter främst genom Snusbullran nära kyrkan, hos handelsmannen samt vid otaliga möten med varandra under året, eftersom de flesta var släkt med eller kände de övriga bofasta invånarna på halvön. Det man behövde veta i övrigt talade markägaren på den tiden om när det behövdes. Under 1950- och 1960-talen var villaägareföreningarnas anslagstavlor betydelsefulla nyhetsförmedlare. De största politiska partierna började sända ut sina tidningar ett par gånger per år från 1970-talet och veckobladet Mitt i Tyresö spred en del lokala nyheter från mitten av 1990-talet. Under 1990-talet började Tomas Andreason sitt lokala diskussionsforum på nätet vilket var av intresse för många. Nätet (och SMS-trafiken) har börjat bli den maktfaktor som många investerare förutsett. Diskutera: Hur har massmedias roll ändras under 1900-talet och hur har det påverkat livet på Brevikshalvön? Det vill säga hur har utvecklingen av Brevikshalvön ändrats som följd av massmedias ändrade roller? För diskussionen kan kanske följande faktapunkter vara av intresse som underlag:
• Tidningen Tyresö Nyheter läggs ner 1971. Socialdemokraterna övertar tidningsnamnet Tyresö Nyheter och börjar ge ut tidningen i mars 1972.
• Moderaterna i Tyresö ger mindre frekvent ut sin tidning
• Alla partier har problem att föra ut sina budskap.